4 maj 2004  —  30 juni 2015

 Så kom då den dagen jag gruvat mig för i flera veckor, jag visste att den skulle bli svår och jobbig. Men det är alltid svårare än man föreställt sig, nu hjälpte det inte längre med Hyaluron för slitna leder inte heller med Hepatic för nedsatt leverfunktion. Nu hade livsgnistan börjat avta.

 Sissi var inte bara vår kompis det var min bästa vän, vi var tillsammans alla dessa år varje dag med undantag av en resa på 3 dagar. Under de senaste 7 åren efter min pension på heltid. Vårt dagliga program bestod av långa jakt och cykelturer de sista året enbart promenader. Att hon inte var en jakthund förstod hon aldrig många var de tjädrar hon sökte upp och apporterade. Det förvånade många jaktkompisar ”va fan en Amstaff som jagar”.

Den aktiviteten fick hon sluta med för några år sedan då hon plötsligt tyckte att hon var bättre förtjänt av fågeln än husse.

 Men allt levande har sin tid ,allt har sitt slut och även om beslutet var svårt att fatta kan vi finna tröst i sorgen att vår Sissi fick privilegiet att slippa ifrån onödigt lidande, under den sista plågsamma tiden. Vi lät min bästa vän få sluta sina dagar medan livet fortfarande var värdigt.

Trots alla tårar och sorg tröstar vi oss med att vi har alla fina minnen kvar efter värdens bästa hund.

Husse

Jag och min bror

Jakt och fiske som fritidsintresse har jag alltid haft nu har ett nytt område öppnat sig, leta föremål med metalldetektor.

Brorsan har sysslat med det i många år i huvudkommunen. När han med familjen nu besöker oss har jag fått pröva på denna annorlunda hobby.

Nu är det inte bara att köpa en detektor och börja söka skatter, det finns ett generellt förbud att använda metalldetektorer i Sverige. Dispans kan man bara få genom tillstånd från länsstyrelsen. Myndigheten kan ge ett sådant om du först presenterar ett godkännande från markägaren med noggrant inringat sökområde på officiella kartor. Det bör vara lantmäteriets, dessutom måste stökningen ske under vissa villkor och inte störa allmänheten. Till exempel inte på en badstrand när folk badar etc. Vissa estetiska regler måste också följas.  Tycker du det låter krångligt javisst, men nu har jag haft hjälp av brorsan som är proffs på området så efter några veckors väntan, står vi nu där med kartorna och tillstånden från myndigheten.

Tjo ho, nu ska skatterna fram!… Alla guldringar, diamanthalsband dyrbara klockor och andra lyxgrejor som tjuvar och banditer grävt ner och glömt bort var. Brorsan tycker att jag ska börja försiktigt första dagen med ett lättgrävt område. Sagt och gjort vi väljer två objekt, det blir centralt belägna badstränder.

Efter en stunds justerande av min lånade apparat kör jag igång. Den tjuter och gnäller när jag likt proffsen glider fram över sandstranden. De olika föremålen dvs. metallerna ger ifrån sig olika ljud som man måste lära sig, dessutom kan man sortera bort vissa oönskade ljud. Att hantera detektorn är en hel vetenskap.

Efter en stund känner jag mig van vid apparaten och kan prestera ett proffsigt intryck för alla morgontidiga motionärer som passerar vår strand. Frågorna är många. Vad gör ni? Har ni hittat min ring? Kan ni söka mina nycklar etc. Visst hittar jag saker, rostiga spikar, nedgrävda burkar (varför gräver folk ner ölburkar ca 20 cm) på badstränder när det bara är ett litet kast till sopbehållaren. Om jag hittade något värdefullt ?

Ja visst, dagens ekonomiska behållning består av 3 st tiokronor, 5 st en kronor, 1 st 50 öring, 2 st femöringar. Jag känner mig stolt efter mitt inträde i denna mystiska värld där framtida skatter bara  ligger och väntar på mig. Visst kommer många vanliga  mynt att passera detektorn på vägen dit, men förmögenheten kommer förr eller senare bara man tror på den.

Citatet:

Kalla dig inte fattig för att dina drömmar inte gått i uppfyllelse

Verkligt fattig är bara den som aldrig haft drömmar.

(Rudolf Eklund)

Denna vecka har vi stiftat närmare bekantskap med Kissan. Trots att vi känt varann länge är hon fortfarande skygg för oss och gillar bara att umgås på behörigt avstånd, när vi nu trampar in på hennes domäner.

Vi kollar upp hennes sommarbostad varje dag och ser till att hon har rikligt med mat o dryck. Allt i enighet med mattes o husses förhållningsorder. Kissans sommarbostad finns på våra grannars veranda och består av ett litet hus med två våningar. Den övre inredd som sovrum med mjukt renskinn, den andra på nedre planet fungerar som matsal och har ett skymmande draperi detta för att inte skatorna ska stjäla maten.

Vi känner oss hedrade med denna viktiga uppgift, att serva Kissan varje dag med livets nödvändigheter. Men häromdagen tonade mörka moln upp sig i horisonten och ett våldsamt regnoväder med hård blåst passerade under natten.

På morgonen efteråt upptäckte vi att den stora pilen bredvid verandan hade brutits sönder under natten och nu låg alla de grövsta grenarna knäckta på marken. På dessa grenar brukade Kissan klättra upp och spana på omgivningen, var fanns hon? oroligt började vi spana omkring i omgivningen. Tänk om hon låg krossad under allt bråte pilen åstadkommit.

Vad skulle vi då säga till matte o husse när de kom hem, trots allt hade vi ju ansvaret för att se till denna lilla krabat. Nu var goda råd dyra.

Försiktigt tröstar jag chefen med att kanske kunde vi locka din någon av de andra svart/vita kompisarna hon hade i området. Och mata in dem s.a.s. i Kissans sommarbostad. Kanske matte o husse inte skulle märka någon skillnad, katt som katt. De tankegångarna gick inte hem hos chefen, hon blev svart i ögonen och fräste ”, tänk bara inte tanken”.

Plötsligt under vårt upphetsande samtal skjuter en svart/vit blixt över gräsmattan med en sork i munnen.

Lättade ser vi hon försvinna in i sommarhuset bakom draperiet med sin nyfångade animaliska föda. Jag förstår henne det går ju inte bara att leva på vatten och torrfoder som i huvudsak består av vegetabiliskt krafs. Även om det finns människor som tror det.

Citatet: Min man sa att det fick bli han eller katten. Emellanåt saknar jag honom. (Okänd)

Klockan närmar sig 10 på kvällen , solen har gått ner och skymningen lägger sig några mil norr om Moskosel i Lappland. Platsen är oerhört vacker och omtalad fiskrik. Vi har parkerat på ett sagolikt ställe några hundra meter från forsen. Jag låter flugkasten svepa över vattnet.

Trots den vackra naturen kring oss har jag svårt att befria mig från den oro som jag känt sedan vi anlänt. Det gäller inte om vi ska få fisk eller inte, eller över de mörka molnen som tonat upp sig i horisonten ska förstöra vår fisketur , utan om jag egentligen har rätt fiskekort.

Visserligen sa grabben i järnaffären att detta gäller för hela älven från kl 17.00 till nästa dag kl 17.00 men ett anslag på platsen författat av centralbyråkraterna i Svea Skog i huvudkommunen är svårtolkat. Det talar tex om fiskekort som gäller från kl 12.00 till kl 12.00 Dessutom löjliga regler om en fisk per dygn ? korkat tror de verkligen att jag skulle åka 25 mil för att nöja mig med en enda firre.

Nu har chefen avslutat sitt favoritprogram i TV n och gjort mig sällskap hennes kommentar över de olika reglerna känns tryggt ” bry dig inte om dessa de gäller bara sörlänningar skrivet av dem gjort för dem , vi infödingar vet hur man gör dvs. här gäller traditionen inget annat vi kör som vanligt ”.

Jag gillar chefen därför att hon har nästan alltid rätt.

Ibland när jag tvivlar på henne brukar jag påminna mig om den gången då GPS tanten lurade oss in på en gyttjig skogsväg som höll på att sluta i elände och en fastkörd husbil i ett lerigt dike. Den gången sa chefen bry dig inte om kärringen lyssna på mig , sedan dess lyssnar jag oftast på henne, för säkerhets skull. Så även denna gång och fisket fortsätter.

Efter en halvtimme utan napp ledsnar jag ,chefen har startat upp kvällsbrasan tagit fram ölen och entrecote , i väntan på lämplig grillglöd hemfaller vi i nostalgiska minnen. Då vi för mer än tjugofem år sedan färdades i dessa trakter. Då var de yngsta barnen små, vi drog fram efter leriga vägar med en tungdragen husvagn med en automatväxlad televerksröd Volvo 244 som drog 2,5 liter bensin per mil . Då var oron över att vi skulle fastna i detta ödeland med minst 5-6 mil till befolkade trakter. Medan barnen tyckte det var roligt och spännande . Då hade vi en sprakande transistor radio vars batterier tog slut efter ett par timmar. Nu seglar vi fram i husbil i samma trakter med en motorstark husbil med enkelsängar , fungerande kylskåp ,perfekt värme och kan se alla samtliga TV kanaler som vi har hemma.

Tänk på det säger chefen ,och du oroar dig för ett ynkligt fiskekort. Kom ihåg att du inte längre är fackligt/politisk aktiv ,om du till äventyrs skulle åka dit för tjuvfiske är det inte intressant för någon , media skulle på sin höjd ödsla två rader mellan dödsannonserna i lokalblaskan , som ingen läser i dessa semestertider.

Jag älskar chefen inte minst för att hon gör aldrig några omskrivningar , några kringgående utläggningar utan rakt på sak som inte kan missförstås. Min oro för fiskekortet stillas och vi vaggas till sömns av forsens brus denna vackra sensommarkväll.

Citatet

En man bryter sig in i ett hus mitt i natten. Medan han börjar att packa ned familjesilvret hör han plötsligt en röst: ”Jesus ser dig!” Tjuven ser sig om men ser ingen, så han fortsätter att plocka ned värdesaker. Återigen hör han en röst: ”Jesus ser dig!” Den här gången blir han så nyfiken att han tar risken att slå på ljuset i rummet. Då får han se en papegoja som sitter på en pinne och stirrar på honom. ”Och vad heter du?” frågar tjuven. ”Moses” ”Moses!”, utropar tjuven, ”vad är det för idiot som döper en papegoja till Moses?” ”Samma sorts idiot som döper en rottweiler till Jesus”, svarar papegojan.

(Okänd)

Bilen jobbar sig fram genom den halvt igenvuxna vägen , så är jag då framme. Vid platsen som jag inte besökt på över 25 år . Jag vet egentligen inte varför jag vill besöka platsen igen . Chockartat ser jag huset som nu verkar helt förfallet ,den gula färgen flagnar från väggarna och det ser öde ut . Men någon har klippt gräset i sommar men vem äger det numera ? inget tyder på det nyttjas längre. En titt genom köksfönstret exponerar en bunt gula dagstidningar och dammet har lagt sig på de närliggande möblerna.

Tomten som tidigare badade i solsken på sommaren förmörkas nu , omgivet av hög sly och vildvuxna säljbuskar och magra björkar . De öppna landskap som jag och brorsan växte upp i de första åren har helt förvandlas . Den tallhed som lät solens strålar gynna blåbär och lingon plockning har helt förvandlas till en igenvuxen risig skog .

Det var vårt föräldrahem som i minnet var ett stort rymligt , där vägen förbi nyttjades av sommarstugeägarna vid älven. Trafiken var intensiv och det kändes som om vi bodde i kommunens centrum . Nu har föräldrahemmet förvandlas till ett litet ruckel i en igenvuxen del av kommunen, bara 7 km från centrum. Visserligen bestod huset bara av ett rum och kök med torrdass på gården men för oss var det en himmelsk plats som vi var stolta över. När vi sedan flyttade i till stan kunde vi skryta över att vi hade en sommarstuga , det var inte vanligt på den tiden bland folket i arbetarklassen.

Vem äger det nu ? det vet vi inte och det är egentligen ointressant . Det enda vi vet är att den marken som omgärdar vårt före detta föräldrahem nu köpts in av en kapitalstart person, som sannolikt inte har något intresse av vårda det lilla förfallna stugan. Nu är det andra intressen som gäller.

Det är inget att sörja över , i minnena framstår ofta från barndomsåren som positiva och förhoppningarna att det gamla föräldrahemmet ska ha konserveras i sin ursprunglig skick. Så fungerar inte verkligheten , allt förändras vare vi vill eller inte.

Men det hjälpts inte att jag tycker synd om den lilla stugan i det bedrövliga tillståndet ,förhoppningsvis river den nya ägaren den eller bränner upp den .Allt har sin tid , ibland behöver tidens tand hjälp på vägen.

Citatet:   Houses are built to live in and not to look on ( Francis Bacon)

Att riva ner SD:s affischer i tunnelbanan , liksom att störa partiets torgmöten genom talkörer är några av de åtgärder som ger SD verkliga björntjänster , och allt fler sympatisörer. Alla demokratiska partier oavsett budskap måste få verka fritt så länge de håller sig inom lagliga gränser.

Det rasistiska och främlingsfientliga partiet rider sedan valet på en klar uppåtgående trend i partiundersökningarna . Om den inte bryts kan SD bli det största partiet till nästa val. Vad beror detta på ? har svenskarna blivit mer främlingsfientliga och rasistiska ?   nej så är inte fallet tvärt om . I internationella undersökningar är vi det land som är mest positivt till invandring och flyktingmottagande. Vi vet att vi behöver invandring för upprätthålla vår höga standard och utveckla den.

Våra politiker har ständigt påtalat att ” Sverige är ett rikt land vi har råd att vara solidariska” men allt fler känner en ökad oro över att integrationen håller på att misslyckas. En tilltagande utanförskap och minskad trygghet i samhället breder ut sig. Barackläger byggs av tiggarna i storstäderna ,allt fler av Europas fattiga flockas längs gatorna. Samtidigt som invandringen är större än någonsin. Allt fler undrar har vi tagit på oss en för stor kostym ? eller klarar vi utvecklingen.

Larmrapporter i media blir allt vanligare, stora problem att få fram svensklärare till de nya svenskarna . Undervisningen drivs ofta på frivillig basis . Utan språkkunskaper och utbildning har man naturligtvis inte en chans till ett drägligt liv. Allt fler försvinner och lever ”svart” när de får besked att de inte får stanna i landet. En allt större del av invandrarna är barn. Bara under de senaste åren har 1.400 barn försvunnit från sitt första boende . Ingen vet var de finns ?

Sedan 2010 har antalet asylsökande fördubblas . Boendet sker nu i allt större utsträckning i privata vandrarhem och stugbyar . Privata hyresvärdar gör snabba klipp på bostadsbristen. Nu talar allt fler kommuner om att bygga ett särskilt boende för de nya svenskarna.

Kanske inte att undra över att allt fler svenskar känner oro och misstänksamhet mot en allt mer misslyckad integrationen. De som står i en hopplös kö för att få en egen bostad. Pensionärer som förgäves väntar på att bli likställda skattemässigt med vanliga löntagare. Den svåra bristen på platser i äldrevården Personalbristen i sjuk och äldrevården.

Om de etablerade partierna fortsätter att undvika viktiga politiska frågor och beslut om den stora invandringen, tilltagande segregation och tiggeriets utbredning , riskerar vi få ett stort B-lag som  formats av en misslyckad integration . Samt ett främlingsfientligt parti som når fortsatt stora framgångar bland väljarna.

 Hur kommer ett sådant Sverige att se ut ?

Citatet:

Fördomar är en bra tidsbesparande. Du kan bilda åsikter utan att känna till någon fakta (Okänd)

Vi susar fram efter E 4 ner mot Umeå , du vet staden i Västerbotten som visserligen har ett bra universitetssjukhus men har inte lyckas skapa ett riktigt hockeylag . Är du sjuk är besöket Ok men ska du se riktig sport har du inget att hämta där.

Vägen söderut ligger öppen och i det närmaste bilfri , konstigt säger Nisse var är alla trafikanter. Jag påminner honom om att det dags för de flesta knegare att börja jobba efter semestern. Men vi tillhör inte de flesta , vi återfinns i gruppen som har gjort rätt för oss, och kan koppla av för evigt med slanten i brevlådan varje månadsslut. Ok den är inte särskilt stor men å andra sidan anstränger vi oss inte heller särskilt mycket numera.

Nu har vi ca 30 mil enkel väg framför oss ner mot staden som saknar den viktigaste kulturen för positiv utveckling , ett bra hockeylag. På vägen dit passerar vi Skellefteå en stad som jag gillar från min ungdom. Staden vi gästade nästan varje helg i de övre tonåren . Inte bara för stans härliga hockey tradition, utan främst för de tjusiga tjejer som då befolkade kommunen. Om någon tvingade mig att flytta söderut skulle jag välja Skellefteå eller Göteborg .

Plötsligt styr en gammal Opel ut på vägen framför oss jag tvingas göra ett hastigt filbyte. Husbilen kränger till och Nisse vaknar ut sin slumrande tillvaro . Tuta på miljöpartisten , ge honom fingret för tusan vrålar han . Vad får dig att tro att han är miljöpartist undrar jag när vi lugnat ner oss . Det ser du väl en gammal skruttig miljöförstörande kärra som spyr ut avgaser, de brukar de ha fast de predikar annat mumlar Nisse.

Efter någon minut faller Nisse tillbaka i drömmarnas värld och jag blir ensam i mina funderingar medan Metropols pop skvalar fram genom bilradion. Vår färd denna måndagsmorgon har inget att göra med sjukhus eller hockey utan en garantisevice på husbilen. Denna skapelse, vår Weinsberger som gett mig och chefen så många härligt upplevelser i sommar. Nisse ställer upp som ressällskap vilket jag verkligen uppskattar . Visserligen sover han större delen av resan men ändå finns han med som backup om något skulle hända.

Efter servicen i Umeå är vi åter på väg hemåt. Nu är Nisse utvilad och i likhet med gamlingar i allmänhet börjar vi spekulera om alla vägval vi inte gjort i livet, och vad dessa kunde ha inneburit under våra resor som unga på sjön.

Tänk säger Nisse om jag stannat i Rio med snyggingen jag träffade där . Vart hade jag varit i dag .Efter en lång utläggning där Nisse beskriver sin historiska träff som något fantastiskt på denna jord har jag svårt att knäcka honom. Jag har bara funderingar vart jag hade varit i dag om jag accepterat erbjudandet till att bli kranförare i Canada. Det var frestande för en 17 åring men en superbra lön, den var dubbelt så stor som den jag hade som lättmatros. men jag vågade inte och tur var väl det.

Passa dig skriker Nisse när vi passerar den första av alla dessa fartkameror som kryllar efter Västerbottens del av E 4 an. En snabbt till på hastighetsmätaren visar att jag höll rätt hastighet. GPS tanten varnade mig i tid. Jag påminns om talesättet ” kör inte fortare än din ängel kan flyga”

 Nu vet jag inte hur fort min ängel flyger men än så länge hänger hon med . Men en sak vet jag när vi i en fart på 110 km blev omkörd av en norrman i rasande tempo måste han glömt sin ängel hemma. Nu leds vi in på diskussionen om änglarnas tillvaro, Nisse är övertygad om att hans har rosa vingar och blont hår.

Varför tror du det replikerar jag ….. i dessa tider av jämställdhet mellan könen kanske hon kan vara en han, eller tom en hen men de kanske kan flyga lika bra för det. Nu blir Nisse irriterad, alla bilder han sett på änglar sedan barnaåren uppfyller inte dagens krav på hur änglar kan se ut. Men det skiter jag i säger han huvudsaken att hon flyger med mig så länge som möjligt.

Citatet

Vi är änglar med bara en vinge, för att kunna flyga måste vi hålla om varandra.

(Luciando de Crescenz)

Denna vackra soliga söndagsförmiddag har vi bänkat oss i Luleås Auktionshall. Skälet till att vi valt denna skuggiga och instängda miljö när vi egentligen borde vara ute i naturen , är en brun sittgrupp i rokoko stil. Vi förälskade oss i den på bild och nu när vi sett den på nära håll måste vi bara buda på den. Förnyelse säger chefen får vi den ska två grupper ut för att skapa plats för denna skapelse.

Vi har lagt en högsta nivå ( spärrnivå) eftersom den säkert blir ganska dyr det gör vi alltid. annars kan viljan bli större än de ekonomiska resurserna. Vi upptäcker snabbt att det är många som fattat tycke för denna tingest. Många har samlats kring den, och kommentarerna innebär att vi blir många om budgivningen. Chefen och jag och bestämmer oss för att höja spärren om det blir nödvändigt.

I väntan på auktionsfyndet studerar jag omgivningen , alla dessa figurer och deras sätt att bjuda på prylarna det är halva nöjet. Dessutom har de populära auktionister ofta roliga kommentarer kring grejorna och buden , det förhöjer stämningen i lokalen avsevärt.

Framför oss sitter ett proffs en liten vithårig dam , hon fullföljer nästan alltid budgivningen om hon börjat den .Hennes gubbe bredvid försöker ibland bromsa henne med en knuff i sidan. Men det lyckas nästan aldrig , förmodligen måste hon ha ganska många blåmärken i sidan efter dagens slut för i dag var mycket gubben ogillade. Ett annat proffs är en dam från Finland som ofta besöker auktionerna och sägs ha en antikaffär och kammar auktionerna på främst billiga prylar. Hon igenkänns genom ständiga utrop på 10 kronor , hon kallas därför bland de andra proffsen ”10 kronors kärringen”.

Till de andra kändisarna hör John han sitter alltid på första raden och bjuder inte ofta men skiljer sig från mängden genom sina gälla rop. Ibland när buden uteblir brukat auktionisten titta vädjande på John som då ibland offrar sig med ett skambud.

Många grejor fick verkliga skambud vilket var förvånansvärt , kristallskålar från Orrefors och Kosta som säkert kostat flera tusen i inköp en gång gick nu för några futtiga hundralappar detsamma gällde oljemålningar.

Jag la ett skambud på 200 kr på en fin oljemålning , det blev alldeles tyst i lokalen och inga fler bud hördes. Auktionisten gjorde en paus och vädjade till församlingen om lite högre priser för dessa fina målningar . För min del hjälpte det inte inga fler bud kom och jag fick målningen för ett pris som inte ens täckte ramkostnaden. Ibland kan man alltså gör klipp om man är uppmärksam och har tur.

Så var det då dags för ”vår” soffgrupp att gå under klubban. Från början var det 5 – 6 spekulanter och priset drog iväg på ett oroande sätt , vi närmade oss snabbt vårt spärrpris . Till slut var det bara vi och ett ungt par kvar , då gick vi över till en gammal och beprövad taktik genom snabba och direkta budgivningar kunde vi till slut ro hem gruppen. Den blev inte billig bara några hundralappar från vår spärr. Det är ju så vill man verkligen ha något måste man betala för det också

Eller som farsan brukade säga det tjänar inget till att tillhöra de rikaste på kyrkogården.

Citatet:

Jag har aldrig brytt mig om publiken. Jag gillar det jag gör – jag gillar att göra illa människor. Det är vad jag gillar att hålla på med. Jag är i göra-illa-branschen.

 Källa: Mike Tyson

Den här tiden på året när det är varmt och skönt motionerar många bybor efter vår gata.Ofta använder man den sk byslingan som är ca 8 km. Ibland när vi sitter på balkongen och fikar kan man se de otränade flåsa fram uppför gatan ,med röda kinder och stirrande blick försöker de skapa sig en bra kondition   inför vintern. En gubbe ser så slut ut när han flåsande kryssar uppför vägen så jag flera ggr har varit nära att ringa 112. Många amatörer använder stegmätare för att konkret bevisa för frun att man verkligen motionerat och inte stått och snackat skit med grannen runt hörnet.

För egen har jag ansett att det är onödigt för riktiga karlar att registrera varje steg . Mina långa raska promenader året runt har gett mig en bra fysik det vet chefen , här behövs ingen elektronik för att bevisa det.

Men förtusan en dag kommer hon hem med en dylikt apparat en liten mini som man fäster vid kanten av byxan. OK jag kan väl testa den det skadar väl inte , det lilla formatet syns knappast så ingen lägger märke till den , hoppas jag.

På webbdoktorn översätter jag antalet steg med konkret motion :

5000 steg per dag stillasittande livsstil =( min kommentar : Ungefär som att gå ut med katten)

5000- 7499   -”-   lågaktiv livsstil         = ( min kom. Gå runt kvarteret två ggr med en pudel)

10000           -”-   aktiv livsstil med någon form av motion = ( 45 min med en Amstaff)

12500           -”-  högaktiv livsstil = ( nu djä…r börjar det bli något 75 – 80 min snabb takt)

På söndag blev det 10835 steg , i dag 14183 steg. Blodtrycket 137/75

Omkring 11-12000 steg är väl en nivå där de flesta aktiva motionärer befinner sig. Då menar jag inte de som står och vrålar bland vikterna på gymmet , utan vi vanliga och dödliga. Som regelbundet rör oss med jakt, fiske och bärplockning. Det är regelbundenheten som är viktig inte stegräknare eller ett kortvarigt motionsryck.

Men om sanningen ska fram börjar jag gilla den lilla apparaten allt mer ( köpt på Kjell o Company för 20 spänn) , den bekräftar ju att jag trots allt bryr mig om min fysik nu när Sissi är borta och jag vandrar för mig själv mot okända öden.

Sport citat:

 Nordberg måste ha en sådan kort klubba. Annars når han inte ner till isen med den… Källa: Bo ”Bulan” Berglund, TV4 under den tredje final matchen i hockey mellan Luleå och FBK –

.

Ofta intervjuas i media Coacher i olika former , coachning var ursprungligen ett begrepp i tränarvärlden bland hockey och fotbollsklubbar. Sedan har näringslivet och marknaden tagit över nu kan man finna coachning i alla dess former många under diffusa och luddiga begrepp. Enkelt uttryckt:

”Coachning sker när en person som är tränad på det, lyssnar på ett sådant sätt att du själv hittar egna  svar och dina egna lösningar” 

 Vilken utbildning behövs ? några har en mystisk  sådan. Andra har ingen de är bara snacksaliga och upptäckt ett modernt sätt att tjäna pengar. Så vill du skaffa dig ett sysselsättning i tiden oftast med självlärd kunskap ska jag bidra med några tips: Du kan till exempel bli :  Coach för personlig utveckling ,  mental coach , diplomatarisk samtalscoach , certifierad hypnoscoach etc , fantasin har inga begränsningar.

Ett annat område för nya jobb är alla dessa relationsexperter . Alla vältaliga , med raka svar och enkla lösningar på de flesta relationsproblem. Finns i de flesta veckotidningar (läs damtidningar) radio och TV . Det är ofta  schablonmässig  läsning över hur de besvarar relationsfrågor.

En sådan expert är Eva Rusz på hennes hemsida kan man bl.a läsa  frågan:

Hur ska man få en relation att hålla ?   är Eva verkligen är expert  på den frågeställningen eftersom hon själv är skild tre gånger.

Frågan är har dessa självutnämnda experter något existensberättigande ?  för de som lyssnar till dem och läser deras spalter måste ju ha lärt sig svaren utan och innan. Det finns inget nytt samma schabloner varje gång. Hur tusan kan någon vara expert på relationer , jäkla  svammel. Dessa självutnämnda experter kommer inte med något nytt ,bara ständiga upprepningar av gammalt trams.

Det vore bättre att satsa på riktig journalistik i stället där riktiga psykologer med rätt utbildning fick göra sig  hörd  i spalterna.

 Citatet:  Why get married and make one man miserable when I can stay single and make thousands  miserable ?  (Carrie.P Snow)

Lördag morgon jag startar min morgonpromenad , i dag valde jag den långa rundan ca  80 minuter. Denna tidiga soliga och varma morgon är det ovanligt lugnt och stilla , jag passerar in i ett vägavsnitt där skogen sluter sig kring vägen , inte ens fågelkvitter hörs.

Plötsligt hör jag en sång ? va f-n. vem sjunger här mitt i skogen halv sju en lördag morgon. Visserligen drack jag några starköl i går kväll men den mängden borde inte ge upphov till några hjärnspöken. Nu hörs sången ännu tydligare jag kan tydligt uppfatta melodin en gammal slagerdänga . Nu kan jag se sångaren en cyklande figur dyker upp ur kurvan. Han sjunger högt och ljudligt men när avståndet mellan oss krymper tonas sången ner allt mer , när det återstår ett tiotal meter mellan oss tystnar den helt.

Det är en ung man på trehjulig , färgglad cykel med en släpkärra efter. Vi passerar varan utan ett ord  bägge förvånas över mötet denna morgon . Jag stannar upp och studerar honom när han cyklar vidare. Efter ca hundra meter upptar han sången igen  då  tar jag  en bild av ekipaget .

Nu hopar sig frågorna vem var det ,var skulle han ? Jag blev så förvånad att jag inte ens hälsade på honom. Om det varit i går fredag kväll hade jag inte brytt mig, utan klassat honom som ett fyllo som bara ville lufta lungorna. Men här halv sju lördagsmorgonen mitt i skogen , dessutom var han inte berusad utan sjöng faktiskt bra.

Nu vaknar mitt samvete jag kunde ju ha stannat honom hälsat och berömt honom för sången, för den lät ju faktiska bra. Av döma av cykeln hade han förmodligen något handikapp och säkert behövt lite uppmuntran.

Väl hemma  berättar jag händelsen för chefen . Jaså han säger hon , han brukar åka med samma morgonbuss som mej. Han sjunger ofta varje morgon och kväll till och från arbetet, och skulle säkert ha uppskattat några uppmuntrade ord. Nu vaknar mitt dåliga samvete ,jag påminns om vad min gamla granne i stugan brukar säja.” kom ihåg att vi är alla olika, några är mer olika än oss andra”

Citatet: ”Ingen vill vara annorlunda – men alla vill vara unika”. (Okänd)

Efter en  dryg timmes resande var vi så framme vid det stora gul/blå varuhuset. Det som finns över hela världen , vars ägare bara tjänade  39 miljarder och därför inte hade råd att betala skatt i Sverige utan flyttade till Schweiz.

Visserligen gillar jag inte  i likhet med män i allmänhet att trampa igenom dessa stora varuhus, men ibland måste man ställa upp. Anledningen är att chefen nu tvingar mig att följa med för att köpa en ny kontorsstol , för att vi ska skrota vraket som köptes en gång på Jula. Vraket har en belägenhet att falla i bitar var tredje  gång någon sitter i den. Herregud utbrast chefen för några dagar sedan när hon kravlade sig upp från golvet. Med risk för allvarliga äktenskapliga konsekvenser måste  jag  snarast därför köpa en stabil stol.

Tänk dig själv om hon ramlar sent en fredag kväll och på akuten blåslagen skyller på en kontorsstol hur trovärdigt är det. Jag riskerar att bli dömt som den värsta hustruplågare .Blotta tanken driver mig nu snabbt  in på avdelningen för stabila  stolar med armstöd och riktiga ryggstöd.  Kom ihåg säger chefen när hon försvinner till hushållsavdelningen ” köp inget billigt skräp, man får vad man betalar för”.

Efter en lång stund av stolprovande finner jag den , grann och vacker står den där ,stabil  i konstruktionen, lättglidande hjul lagom styvt ryggstöd, mjuk och skön sits, Fingal heter den,

dessutom var den ovanligt billig .

På väg till kassan möts vi, hon tittar misstänksamt ner mot mitt lilla paket och frågar vad kostade den. För ett ögonblick sviker min ärliga moral mig och jag utbrister , den var djäv..t dyr så den är säkert bra. Bra säger hon då håller den kanske ett tag.

Väl hemma upptäcker jag till min förvåning att jag klarar monteringen av Fingal alldeles själv behöver inte kalla på hjälp. Jag behövde inte ens titta på bruksanvisningen. Nu sitter jag på mitt fynd och författar dessa rader , självförtroendet växer,  Fingal känns otroligt stabil och trygg hoppas att den förblir så , den känns verkligen som en möbel  gjord för och av riktiga karlar . Hoppas den förblir så , då kanske chefen inte upptäcker mitt allvarliga svek vad beträffat priset.

Citatet :

 Optimisten ser ljuset i tunneln. Pessimisten ser mörkret. Realisten ser tåget. Lokföraren ser tre idioter på spåret.” ( Okänd)

I dag ska vi grava lax och eftersom chefen är indisponibel blir det jag som står för jobbet.Nu ska du få lära dig hur man gravar fisk på det  gamla receptet . Vi köper numera aldrig gravad fisk  den smakar antingen bara salt eller är alldeles smaklös , ibland finns det tom benrester kvar i de skivade bitarna. Inte särskilt trevligt om fisken tex. används som smörgåspålägg,I korthet  använder jag:

Per kg  ½  dl salt + ½  dl socker + några nypor extra socker  (jodfri salt)

Några korn vitpeppar  15 – 20 st till 1,5 kg

Rikligt med dill

Vid matlagning kan man ofta chansa med ingredienserna (höfta) men aldrig när man gravar det måste då ske , bay the book Jag  har köpt två filéer lax, tidigare gravade vi också stor sik det går lika bra. På den tiden vi hade egna fiskevatten vid fritidshuset, men numera blir det som regel bara lax. Gärna så fet lax som möjligt.

Börja med att noggrant  dra pinnbenen från laxarna. Det finns särskilda pincetter att köpa för en billig penning för det ändamålet. ( vi hittade vår på Maxi) det går naturligtvis med vanliga pincetter men tar lite längre tid.

Jag använder 1,8 kg denna gång så stor bit som går in i kylskåpet. Resterande delar fryser jag ner. Blanda socker och saltet noga, krossa  vitpepparkornen, hacka dillen. Gnid in laxen med salt/sockerblandningen (använd gärna plasthandskar det svider annars  ordentligt i fingrarna). Lägg dill i botten på formen, lägg den ena filen med skinnet neråt , strö på vitpepparen och dill samt lägg över den andra filen, skinnet uppåt . Lägg även dill  ovanpå laxen. Täck formen med plastfilm  samt lägg en skärbräda över. På brädan lägger du någon tyngd vi brukar använda två mjölkpaket.

In i kylen med formen ,laxen ska gravas i två dygn samt vändas minst en gång. Jag brukar vända den varje morgon och kväll. Sedan är det bara att skära upp den i portionspaket och in i frysen. Vi brukar använda aluminiumfolie till den gravade samt vanlig plast till den råa för att inte förväxla laxbitarna. Vi  fryser alltid laxen i minst 2 dygn före användandet  därför att det förstör eventuella parasiter. Nu används ju mest odlad Norsk lax som enligt uppgift inte innehåller några främmande sådana. Men vår egen Östersjölax kan göra det.

Lätt som en plätt smakar jättegott.

Citatet:

Hemligheten i livet är ärlighet och att bete sig juste. Om du kan fejka det, har du din lycka gjord. ( Groucho Marx)

Chefen är inne på Coop  och jag sitter i bilen på p-platsen utanför. Utanför ingången sitter en av alla dessa tiggare som numera finns utanför nästan varje köpcentra eller affär. Många är de förbipasserande lägger en slant i pappersmuggen. Slanten  dövar förmodligen samvetet en liten stund  och skapar en känsla av tillfällig tillfredsställelse över att ha hjälpt fattiga Eu medborgare.

Mina tankar går kring ,,,,, tänk om givarna i stället samlat ihop sina hjälpresurser och varje månad sänt dem till de verkligt utsatta och  fattiga. Då undrar du om jag ser skillnad på fattiga och fattiga , det gör jag. Jag ger aldrig pengar till tiggare , inte bara därför att jag anser att inom EU ska varje land ta hand om sin befolkning och följa de regler som EU kommit överens om när det gäller den fria rörligheten . Utanför främst därför att jag vill att mina pengar verkligen ska hjälpa fattiga och de värst utsatta till att etablera en trygg och stabil framtid. Det gör inte bidrag till tiggarna från Rumänien och Bulgarien , i stället cementeras deras tillvaro och fattigdom den överförs från barn till barnbarn. Enda möjligheten att utrota fattigdomen i dessa länder är att EU vässar musklerna och verkligt griper in med konkreta åtgärder.

I stället ger jag mitt månatliga bidrag  f.n till Syrienhjälpen via Röda korset. Inte via SMS eftersom jag har kontaktkort, inte heller  genom   Swich . Utan genom att direktbetala via min bank anonymt, eftersom jag inte vill ha några adresserade tiggarbrev från någon organisation ,det är därför enbart  Röda korset får mitt bidrag. Den naiva tron på att alla använder Swich eller SMS som betalningsmedel gör att många hjälporganisationer går miste om bidrag.

Varför styr jag min hjälp till flyktingarna i stället för till tiggarna. Därför att där gör pengarna den största nyttan. Dels för att hjälpa i den akuta krisen för många , dels för att kunna hjälpa flyktingarna till en bättre tillvaro med tro på framtiden. Man ska komma ihåg att många av Syrierna är utbildade eller och villiga att vidareutbilda sig för att snabbt skapa sig en ny tillvaro med jobb i andra länder. Där skiljer de sig från många andra flyktingströmmar. Men de är många som behöver vår hjälp , mitt bidrag är inte stort med det är regelbundet .Inte tillfälligt beroende på några skrämmande bilder i kvällspressen utanför en naiv inställning att det hjälper några till en tro på framtiden , oavsett vilken religion eller samhället vi vuxit upp i.

Dagens citat

”Den som fruktar lidandet, lider redan av det han fruktar.”
(Michel de Montaigne )

Under dagens tomatplockning i växthuset förundras jag över naturens växlingar. Vi har fått en urusel skörd av både svarta och röda vinbär. Medan vi fått massor med tomater  främst busktomater både gula och röda men även vanliga röda. Många har ruttnat bort eftersom vi inte hunnit plocka alla. Samtidigt har våra vänner några hus bort fått gott om vinbär medan tomaterna blivit få.

I dag har vi varit på sjukhuset med chefen efter veckor av upptrappad medicinering ständig värk och rörelseproblem, nu har läkarna beslutat att hon får biologisk medicin. En spruta som hon tar själv i veckan tills vidare. En exklusiv behandling som tycks vara det enda som hjälper.

Första förpackningen innehåller 4 sprutor varje kostar 2.414 kr styck, 9656 kr för första förpackningen .Ingen vet hur länge hon måste ta dem. Om dessa tas ett år blir alltså kostnaden 125.526 kr för denna drog. Den ges endast efter samråd mellan flera läkare pga. kostnaden.

Vilken tur att vi har en skattesubventionerad vård hur skulle det annars gå. Alla har rätt till vård oberoende av ekonomisk och social status, så har det inte alltid varit. Det känner inte alla till , många ungdomar tror felaktigt  att alla partier stått för uppbyggnaden av vår sjukvård och välfärdssystem.

Vår sjukvård  är till för alla men kan på sikt hotas genom de som alltid gnäller  över vårt skattetryck. Om de sk skattesänkarpartierna hade fått fortsätta med sin politik hade det säkert resulterat i allt högre avgifter för gamla och sjuka med ett allt mer ojämlikt samhälle.

Egentligen borde alla som besöker en vårdinrättning ,få  veta det verkliga priset för besöket före stattesubvetion . Många tror att det är den löjligt låga patientavgiften som täcker besöket. Kanske den informationen skulle skapa större förståelse för vart skatterna går.

Citatet:

Med medicin kan livet förlängas , men döden hämtar doktorn också (William Shakespeare)

Nu har man alltså fångat  den efterspanade terroristen Mutar Muthanna Majid . Men fortfarande gäller terrorhotsnivån 4 av 5 , det kan finnas fler  terrorister enligt media. I alla presskonferenser som  vi sett och hört har man uppmanat att vi ska vara vaksam och rapportera till polisen om vi ser något misstänksamt.

Hur gör när man är vaksam ? för  egen del tittar jag mej ofta över axeln och bevakar omgivningen noggrant. Studerar  misstänksamt  alla främmande personer som jag möter på min dagliga promenad . Jag förmodar att det är så  vaksamheten ska fungera. Men det där att vara misstänksam  förbryllar mig något , visserligen har det flyttat in en figur till vårt område som ser skum ut så jag funderar över om det är dags att slå en signal till lagens väktare. Han har glest skägg som ser ovårdat ut dessutom långt hår till axlarna ungefär som den där  terroristen Mutar, och så har han ringar både i näsan , läpparna och öronen . Dessutom hälsar han inte det kan kanske bero på att han inte förstår språket  eller vill undvika att avslöja sin dåliga svenska.

Kanske jag skulle testa honom ? Jag söker stöd för mina funderingar hos chefen. Tror du att jag ska tilltala honom på Överkalixbonska  om han inte förstår det språket då ökar sannolikheten att det måsta vara en farlig man. Sluta fantisera säger chefen det är kanske bara en blyg invandrare som tycker att du beter dig skumt genom dina observationer. Inte ens en stockholmare förstår Överkalixdialekten.

Men tänk om mina farhågor stämmer och jag räddar landet från en begynnande katastrof  genom att rapportera om terroristhotet på vår gata. Jag kan bli berömd och tom få en staty och en gata uppkallad efter mig.

För att få stöd för mina funderingar konsulterar jag min bästa kompis  Nisse . Efter att ha funderat en stund utbrister han , nä det förstår du väl att terrorister har inte så mycket  ringar och grejor i fejset jag tror att det på sin höjd en vilsen miljöpartist .

Lugnad efter detta expertutlåtande  låter jag fredagskvällens  aktiviteter  begränsas till TV programmet om Stalin del 3 . Säga vad man vill om den  despoten men avrätta terrorister det kunde han  och många miljoner till för säkerhets skull .

Citatet : (toppskämtet i England)  Två killar sitter i baren .En av dem börjar förolämpa den andra. Han skriker jag har knullat din morsa ! Alla i baren tystnar och undrar vad den andra personen ska hitta på . Efter en stund skriker han igen jag har knullat din morsa. Nu vänder sig  den andra personen om och säger lugnt ,gå hem farsan du är full.

Allt fler flyktingar strömmar in över gränserna . Migrationsverkets lokaler är överfulla . Många tvingas sova ute på gatorna det föreslås tom att försvarets fordonslokaler ska användas som sovsalar . De  förslag som  man kommit överens om i EU  om en rättvis fördelning av flyktingströmmarna  struntar majoriteten av länder i . EU har visat sig vara en papperstiger utan möjlighet att sätta kraft bakom orden när det verkligen gäller.

Frågan blir därför vad väntar våra politiker på ?  regeringen verkar vara handlingsförlamad . Självklart har våra resurser begränsningar och trots allt är antalet sängplatser den första och  minsta kostnaden . När bostäder och arbetstillfällen ska fram då kostar det ytterligare otaliga miljarder.

Hur solidarisk är svenska folket ? alla de som i  positiva ordalag uttrycker solidaritet på sociala media typ ” det är vår plikt att hjälpa” vi är ett rikt land vi har råd och möjligheter” etc .Vad väntar de på släpp in flyktingarna i era hem erbjud dem sängplats och verklig värme. Naturligtvis bör politikerna föregå med gått exempel  de är ju överens om politiken , låt det inte stå vid tomma ord öppna era hem !

Bortsätt från  SD:arna naturligtvis  de kan som vanligt stå vid sidan om och gnälla och propagera för sitt 1930-tals Sverige .

Dags för regeringen att visa handlingskraft Stefan Löfven kan sluta resa runt inom EU och vädja om solidarisk fördelning av flyktingströmmarna  det finns ingen majoritet för sådana förslag , det förstår alla efter dessa  otaliga turer. Nu måste vi bromsa upp  inkommande flyktingströmmar , om vi på ett värdigt sätt ska klara av att ta hand om de som redan är här. Alla förstår  ( i varje fall de flesta) att resurserna är begränsade vi kan inte ständigt öka vår lånestock utan att vår sociala standard försämras.

Att ifrågasätta  och vara kritiskt till vår kapacitet att ta emot flyktingar kan avfärdas som  invandrarfientligt , osolidariskt, till och med rasistiskt . Men om den nuvarande  låtgå politiken får fortsätta kommer bara rasistiska/ främlingsfientliga  krafter att få allt större politiskt makt.

Vilket samhälle får vi då ?

Citatet:  Det finns två sorters politiker de som använder språket för att dölja sina tankar ; och de som använder det för att dölja sin brist på tankar. (Jan Gershoff)

Morgonen började bra, vackert väder ,solen  strålar   i rött från en molnfri himmel. Ca 14 grader kallt.  Det finns alltså alla förutsättningar för en fin dag , men det var då det. Glädjen varade till 8.30  då försvann strömmen från halva huset , en fas gick. Inte bara i vårt hus utan för hela gatan. Kan det vara kommungubbarna som gräver på gatan som  grävt sönder kabeln , i vilket fall som helst infann sig elverkets gubbar ganska snabbt och började pillra i elskåpet på gatan. Skönt tänkte jag nu fixar de snart elförsörjningen  i väntan på den slog jag på datorn , dessbättre gick den på den del av huset där elen ännu fungerade.

Men tänk den glädje som varar knappt han jag koppla upp mig på webben så gick strömmen i resten av huset. Förmodligen hade el-gubbarna pillrat för mycket i skåpet , ilsken rusade jag mot balkongen för att delge dessa marodörer några väl valda ord. Men jag hann inte de var redan på väg därifrån  det var kanske lika bra det.

Nu infann sig två besvärande problem dels att vår dator gillar inte att  elförsörjningen bryts då blir den djävligt svårstartad .Vår nyladdade panna gillar  inte heller att fläkten stängs av , då  ryker röken  in i huset snabbt som bara den.

Jag har genom åren fått lära mig att om det skapas problemen  du inte kan rå på. Gå ner i varv och låt tiden ha sin gång. Sagt och gjort jag åker bort några timmar , när jag kommer hem har elen kommit tillbaka. Men bredbandet och därmed TV:n fungerar inte, efter en stunds trixande i routern går bredbandet igång men den trådlösa förbindelsen till TV fungerar inte. Den ena Ruckusen är helt död. Samtalet till Telia innebär ”bara 23 ” personer före mig. När jag kommer fram får jag en noggrann redogörelse för hur man synkar om den döda Ruckusen.

Dessvärre är den inte imponerad av min nyvunna kunskap och vägrar att starta. Dags för ny kontakt med Telia , denna gång bara 26 personer för mig. När jag nått punkten för no return dvs. bara 4 före mig signalerar mobilen svag batteri nivå och jag måste rusa till el anslutningen. På vägen dit kopplar jag oavsiktigt genom en feltryckning bort min plats i kön . Ny köplats denna gång bara 9 före mig , snart får jag kontakt med en ” riktig”  tekniker som kunde förklara för mig att det är bara att byta ut min utrustning mot en ny kostnad 645 spänn , i bästa fall två dagars väntan den finns inte i den lokala Teliabutiken.

Vid närmare eftertanke är det väl inget att gnälla över Skit happens  några dagar utan Tv är väl inget när miljoner människor är på flykt undan krig och elände. Jag börjar skämmas över min irritation över en blank TV ruta.

Citatet   Livet är inte ett problem som skall lösas utan en verklighet som skall upplevas

(- SÖREN KIRKEGAARD – )

Den nya bilen är ett mirakel i sig , numera behöver man nästan bara styra och bromsa det mesta sköter sig självt. Den bromsar automatiskt om någon fara dyker upp plötsligt. Farthållaren bromsar samt återställer automatiskt vid hinder på vägen. Vid väntan på grönt ljus stänger motorn av sig automatiskt  för att spara bränsle och miljön. För att nämna några fantastiska finesser som den nya tekniken bjuder på.

Det är bara en liten viktig grej som oroar mig, som jag inte är säker på att klara av den dag jag kommer att behöva den. Det gäller dragkulan  och dess kontakt. Låter enkelt va , men vänta tills jag har förklarat . I samband med köpet  brukar alltid försäljaren demonstrera de nya finesserna. Jag ville särskilt få en introduktion hur den fälls ut och hur el-kontakten kopplas. Dagens kulor och kontakter är lösa och  fälls ut  under karossen , dolda med andra ord.

Ingen konst det klickar bara till så är det löst sa han , mycket riktigt några handgrepp satt kulan där . Så till el-kontakten  det är enkelt , men den vägrar att klicka efter ett tiotal försök kryper försäljaren ner på golvet och skruvar fenetiskt. Jag gör honom sällskap som ett slags psykologisk stöd , genom positiva förslag typ : vrider du nåt rätt håll, trycker du tillräckligt hårt.

Efter ca 10 minuter har vår kamp med el -kontakten uppmärksammats av flera kunder i bilhallen som samlas runt omkring oss, vi får allt fler förslag hur problemet ska lösas. Det börjar bli kallt på cementgolvet och jag bestämmer mig för att skynda på processen därför vänder jag mig mot åskådarna och utbrister högt. Passa er för den här bilmodellen ni ser ju vilket jobb för att koppla en dragkontakt. Nu blir det fart på företagets representant han reser sig blixtsnabbt från golvet svärande med rödblommiga kinder och svetten porlande nedför pannan rusar han mot verkstaden.

Efter fem minuter återkommer han med en ny kontakt efter några ytterligare försök klickar det äntligen till , det var ju det ja sa utbrister han när den normala ansiktsfärgen återvänt. Pröva själv säger han efter några egna försök får även jag äntligen höra det  klicket. Lyckligt vänder jag hemåt i den nya bilen , rannsakande hur var det nu jag gjorde egentligen ?

Senare på kvällen  läser jag ”GÖRING mellan makt och vansinne” av Guido Knopp. ( En intressant läsning vilket rekommenderas) efter en stund när John Blund börjar göra sig närvarande påminns jag om äventyret på garagegolvet och säger högt för mig själv tänk om det blir kris någon gång och jag inte får fram klicket hur gör jag då ?

Nu vänder sig chefen om i sin sänghalva och viskar sömndrucket om du inte sover nu ska du få se på ett verkligt klick som du kommer att komma i ihåg.

Citatet

Jag har sett människor som är trögare än jag – och sävligare… och till och med stillsammare, lojare och latare än jag. Men de var döda.

( Mark Twain) 

Det här hände sig på den gamla tiden, alltså den riktigt gamla. Den då julkalendern  innehöll färgglada tomtar och troll och riktig vit snö , inte dessa grå figurer som ockuperat tv-rutan i dag. Är du under 50 bast kan du sluta läsa nu , du kommer ändå inte att förstå den forntida miljön jag  beskriver.

Det var då vi bodde i en liten stuga i Luleås utkant ett rum och kök utan moderna bekvämligheter men vi små var inte olyckliga . Vår järnspis gav oss värme farsan hade fast jobb på  järnverket det gav oss mat på bordet . Naturligtvis såg vi fram mot julafton ,hos oss brukade tomten banka i ytterväggen så det stod härliga till .Morsan brukade sedvanligt ställa ut en gröttallrik på bron åt tomten. Jag brukade fundera varför han skulle äta ute och inte inne hos i värmen men, ville inte genera morsan med att fråga.

Å andra sidan ville han inta sin belöning utomhus så var det väl detsamma huvudsaken att han hade julklappar med sig. Han brukade leverera några i en liten potatissäck , jag kommer bara ihåg en det var en liten hemgjord docka som kallades Nikodemus , märkligt namn på en docka.

En kille som lekte med dockor ?   jag blev aldrig mobbad helt enkelt  för  min enda lekkamrat var min två år yngre bror , som  treåring vågade han inte vare sig röra min Nikodemus eller låna den heller.

Julaftonens stora händelse var när vi skulle tända julgranens levande ljus det fick bara brinna en kort stund ca 10 min under att farsan noggranna bevakning eftersom den torra julgranen var en brandbomb och om den tagit eld hade  huset förvandlats till aska på nolltid. Men jag kommer ihåg dessa minuter då vi andäktigt studerade  stearinljusens  flammande ( på den tiden 100 stearin) lågor mot  becksvarta bakgrunden.

En önskan jag aldrig fick uppfylld var att följa med farsan när han hämtade julgranen. Han brukade ”låna”  en av storbonden som var vår närmaste granne. Du förstår om jag frågar får jag  en tanig skitgran  därför bestämmer jag själv sa han när han smög ut i mörkret.

Jag vet att storbonden undrade en gång om vi sett några grantjuvar som stulit den fina gran han utsett för sig själv. Nä sa farsan kanske det är några tattare från grannbyn . på den tiden var det vanligt att skylla på tattarna  när  oförklarliga stölder  ägde rum.

Visst undrade jag många gånger  hur de såg ut  var de bodde och vad de levde av osv. Oftast fick mina frågor luddiga svar typ de är bara hästhandlare som åker runt och lurar folk. Ibland sas det att de brukar ge hästarna en sup så de blir lite splarriga när de ska visas upp för försäljning. Naturligtvis trodde man som liten på alla dessa fördomar och var livrädd att jag skulle möte någon tattare i vintermörkret .

Var vi som barn lyckligare förr ? naturligtvis inte ,var tid har sina problem . Det viktiga är säkert att leva upp i en trygg miljö  i barndomsåren. Alldeles oavsett om varje tid sprider sina fördomar

Citatet:

(.Ur tomten är far till alla barnen.)
-Du ska inte alls ta vänster vid någon jä–a mack.Du ska parkera kamelen där du är och låta oss fira jul.Som vanliga svenskar!